Får man salmonella och blodförgiftning om man upptäcker att man skurit rå kyckling med ett sår på fingret? Får se i morgon.

Sitter här och kan inte lägga mig för jag har ögon- och huvudont, och kan inte ta Treo eftersom jag har ont i magen. Dvs, nu har jag vågat språnget och dricker tablett i alla fall.

Frilansaren (får jag kanske kalla henne?) och jag var och såg Beasts of the Southern Wild häromkvällen. Frilansaren är en pigg ordning som bor i en närförort och hon påstod i telefon tjugo i fem att vi skulle hinna piffa till oss och komma i tid till föreställningen halv sex på Grand på Sveavägen. Och visst hann vi - hon ångade elegant in trettio sekunder innan filmen startade. Perfekt.

Filmen – med Oscarsnominerade Quvenzahné Willis, sex år när den spelades in – väckte minst sagt blandade känslor hos oss. Någon sorts magisk realism om hur världen måste passa ihop och hur man hänger ihop med den, med vad vissa kallat "poverty porn", mycket klet och lera och skrik var det, mycket "titta så underbart fattiga men ändå stolta och omhändertagande men ändå råa och verklighetsnära de är!" Tyvärr gungade kameran konstant, man blev sjösjuk. Men det fanns också en hel del helt fantastiska scener och den hade, påpekade Frilansaren, ett fantastiskt soundtrack. Och lilla Willis var förstås bra, men man kanske inte kan kalla det en fullfjädrad skådespelarprestation i den åldern.

Sedan ville FL trava genom polarkylan till trevliga krogar och barer bortåt Sturegatan till, men jag vägrade, och vi hamnade i värmen på en dansk biffkrog där man inte kunde få byta ut grillade grönsaker mot två salladsblad. "Säg åt kocken att köpa ett par burkar ärtor att ha till hands", sa jag. "Det går inte, det är en konceptrestaurang," beklagade den trevliga servitrisen. Nå, biffen var OK, pommes frites'en goda, bearnaisesåsen (jo, jag ville ha en sjuttiotalskväll!) inte något vidare. FL tog grillad kycklig som var svartstekt och hopplös men fick direkt en ny portion. Och så underhöll hon mig med spännande historier från Los Angeles.

Berättade jag att jag mailade Lee Child (Reacher-författaren) om att svenska kritiker tycker Magnus Samuelsson, två meter långa Starke-August-polisen från Arne Dahl-filmerna, ser mer ut som Jack Reacher än lille Tom Cruise? Det gjorde jag alltså och skickade med en länk till agentsidan med bilder. Jag fick svaret att LC gillade honom, han ser rätt ut och kan han månne engelska? Nu tror jag kanske inte MS kan det tillräckligt bra eller har tillräckligt stark drive och erfarenhet för att spela en sådan huvudroll – det går, men kräver en magiker till regissör – men LC skrev att han helt enkelt lämnat uppgiften vidare till studion. Som kanske är fullt nöjda med sakernas tillstånd som de är, för filmen har hittills spelat in dubbelt så mycket som den kostat, om man ska tro Imdb (International Movie Data Base).

Vad mer? (Salmonellan har ännu inte utbrutit kan jag meddela, men Treon har inte börjat verka heller, så jag måste sitta här ett tag till.) Jag läser och kommenterar på Huffington Post och stundom New York Times, köpte Expressen idag och läste flera uppslag om Nyamko Sabuni och hennes avhopp. Förstår inte allt detta tal om att man behöver förbjuda barn- och tvångsäktenskap – är det inte redan förbjudet? Jag behövde intyg från mamma för att kunna gifta mig vid arton (myndighetsåldern då var 21), och nu gifter sig tolv- och femtonåringar? Hur går det till? Ställs man inför fait accompli och vågar inte ingripa, eller vad?

Har tydligen börjat sova så tungt att varken telefonsignaler eller ljudliga borrningar i källaren väcker mig, jag som annars vaknar av att en fluga andas. Sönerna blev bättre rustade – det fina med att bo som baby med mamma och pappa i en etta är att man lär sig sig sova i alla lägen, vi vuxna smög ju inte precis omkring och var tysta när de låg i sina sängar.

Nu börjar jag verkligen prata i nattmössan, nu ska jag avsluta huvudvärkstablettglas 2, kolla mailen (blir alltid förvånad över att ingen mailar mig halv fyra på morgonen) och sedan koja.
-

Tisdag 11:25

I säng 4:00
Vaknade 6:30 av att jag frös.
Pallrade mig till sist ur sängen 7:00 för att fixa varmvattenflaskor.
En maskin gick i gång 7:20. Lät som om en helikopter hovrade över huset, alternativt en grävskopa började äta sig in i Supergrannens lägenhet. (Han var inte hemma, men det var ju jag.)
Gick upp 10:55 och diskade, halvsovande.

Gah...